Kräver lösenord  
 

Stora Varholmen är Göteborgs trumfkort i kampen om OK
GHT lördag 18 juli 1970

Kommer OK till Göteborg så hamnar det på Stora Varholmen utanför Hisingens sydvästra udde. Ön, som ägs av staden, är ett verkligt trumfkort för Göteborg i kampen om oljeraffinaderiet. Djuprännan går rakt förbi de branta stränderna, 38, 30, 28 meter djupt lovar sjökortet, bergrumstankar går lätt att spränga i bergen, som är av samma kvalitet som på Hjärtholmen, där det redan finns bergrumstankar.

Det största felet med Göteborgs tidigare förslag, Hästevik, var den något krokiga inseglingsrännan, ett problem som helt försvinner vid en lokalisering till Stora Varholmen. Öns namn har tidigare förekommit i gissningar, men nu nämns Stora Varholmen också i det första offentliga beviset för att Göteborg vill ha mark till ett raffinaderi - och det snabbt!
Ett rent rutinärende vid Göteborgsfastighetsnämnds senaste sammanträde gällde nya kontrakt för åtta koloniområden. Fastighetskontorets förslag antogs av nämnden i samtliga fall utom for kolonierna på Stora Varholmen och Skeppstadsholmen, vid Torshamnen söder om Torslanda flygfält. Dessa avtal skickades tillbaka till fastighetskontoret för vidare utredning. Detta trots att det finns en lag, som säger, att kontrakten automatiskt skall förlängas till 1974! Skeppstadsholmen har tidigare varit aktuell när HT i våras beskrev generalplanekontorets planer att få ett hamnområde söder om flygfältet genom att fylla igen vikarna med muddermassor.

Vad var det för fel på kontrakten för kolonierna på Stora Varholmen och Skeppstadsholmen?
- Det gällde kontrakt på fem år, 1969-74. Man vet så lite om Hisingen. Utvecklingen går snabbt och vi vill inte binda yngre kolonister, säger fastighetsnämndens ordförande, arkitekt Jan Steen.
Byråchef Bengt Leman, vid fastighetskontorets förvaltningsbyrå, berättar att han fått i uppdrag att förhandla med Göteborgs koloniträdgårdsförening om en kortare kontraktstid för dessa områden.
- Den nya arrendelagen kom 1968 och innebär att ett avtal, som inte sagt upp ett år innan kontraktstiden går ut, automatiskt skall förlängas i fem år. Fastighetsnämnden hade inte behövt besluta i ärendet utan bara konstatera följderna av lagen.
- Jag får se vad motparten har att säga. Staden vill aldrig ha långa kontrakt. Förvaltningskontorets uppgift är att ha mark i beredskap, sedan får politikerna bestämma när och till vad marken skall användas. Bordläggningen är antagligen bara ett påpekande, att kontoret borde sagt upp avtalet i samband med att den nya lagen kom i juli 1968, förklarar Bengt Leman.

Inkonsekvent
Göteborgs stads ovilja mot långa kontrakt stämmer inte alltid. Örgrytekolonin i Krokslätt fick utan problem avtalet förlängt till den l juli 1974 och Torpakolonin i Sävenäs på Hisingen till den 1 juli 1973.
Tiden går snabbt och HT undrar om inte hamnen redan har gjort upp sina planer till 1974?
- Det är inte långt till 1974, men den här verksamheten, ändrar sig väldigt hastigt, säger hamndirektör Sven Ullman. Hamndirektören hävdar bestämt, att vad gäller raffinaderier och andra utbyggnader, finns inga konkreta planer eller beslut, men hamnen har gott om idéer.

Lämpligt för OK
Många områden är föremål for utredning och det är tänkbart att Stora Varholmen skulle vara lämplig för en OK-lokalisering, svarar Sven Ullman på en direkt fråga om hamnens intressen av koloniområdena och deras hamntekniska fördelar.
För Skeppstadsholmens del är anledningen till det bordlagda avtalet mer oviss. För närvarande tippas muddermassor vid den nya Älvsborgshamnen och i Hakefjordens tippningsområde. (Trots att forskare hävdar att Hakefjordens tippmassor glider ut och måste muddras upp igen, gång efter gång.) Det lär ta några år innan vikarna kring Skeppstadsholmen är aktuell.

Alternativ
Torshamnens råoljehamn för 200 000-tonnare ligger mittemot Skeppstadsholmens. Shell-Koppartrans skall på 70-talet tredubbla sin kapacitet, men detta klaras inom egna markområden. Torslanda flygplats blir troligen kvar efter Härrydaflygfältets tillkomst. Det senare blir klart tidigast om sju år.
Hamnens långtidsplanerare, Stig Axelson har tidigare erbjudit OK torslanda flygfält och föreslagit att ett provisorium skulle ordnas vid Torshamnen tills flygfältet lagts ned. Inseglingsmöjligheterna är betydligt sämre än vid stora Varholmen, men det kan tänkas att flygfältet och Skeppstadsholmen finns med som ett alternativ.

250 kolonistugor
Att Göteborgs stad inte förlängt avtalen utan diskussion kom som en verklig överraskning för ordföranden i koloniträdgårdarnas förening, försäkringstjänstemannen Arvid Jönsson.
- Staden kan aldrig komma ifrån lagen, utan måste teckna femårskontrakt säger Axel Jönsson, som själv bor på Skeppstadsholmen om somrarna.
Trots bullret från flygfältet och Volvos provbana för båtmotorer i viken bredvid trivs kolonisterna fint och sammanhållningen är fantastisk bland de 120 stugorna på Skeppstadsholmen. Vägar, bryggor och ett samlingshus har man byggt gemensamt och en tennisbana är i det närmaste invigningsklar.
- Vi måste ha kvar fritidsområden nära industriområdena. Någon ersättning för Skeppstadsholmen, Stora Varholmen (ca 130 stugor) eller de andra kolonierna har staden inte erbjudit. Det finns en samarbetskommitté med representanter för staden, som arbetar med frågan. Ett förslag från oss på 2000 kolonistugor på nordsidan av Nordre älvs mynning har staden inte tagit ställning.
- Det bästa hade varit om staden lagt råoljehamnen på Hisingens västsida redan från början. Nu plottras det. Även Björkö kommer att industrialiseras genom Götaverkens planerade anläggning, anser Jönsson som personligen tror att staden är ute efter ett raffinaderi på Stora Varholmen och en containerhamn vid Skeppstadsholmen.

Behåll kolonierna
OK-direktören Kjellberg, som hela tiden varit säker på att OK-raffinaderiet hamnar i Lysekil enligt företagets önskan, har bara en kommentar till Göteborgs försök:
- Behåll era koloniträdgårdar! Det behövs fritidsområden i Göteborg för dem som inte har möjlighet att åka långt.
Chanserna for Stora Varholmens koloni är inte stora, Göteborg har länge varit på jakt efter en råoljehamn som kan ta emot bjässar över 200 000 ton. Varholmens läge är perfekt och troligen kan 500 000-tonnare ta sig fram. Först efter höstens val tippas regeringen ta ställning till OK-frågan.
KATRIN

Bildtext:
- Göteborgs stad har ingen chans att komma åt kolonistugorna utan måste rätta sig efter lagen. Vi vill ha kvar dessa oaser i närheten av industrierna, säger Axel Jönsson, Göteborgs koloniträdgårdsförening. Axel Jönsson bor på Skeppstadsholmen om somrarna. Torshamnens pumpstation i bakgrunden visar hur nära Skeppstadsholmen ligger råoljehamnen.